Motivation kan beskrivas som en inre drivkraft som styr vårt beteende. Motivation har riktning och intensitet. Riktningen är den som bestämmer om man väljer att stanna hemma framför tv:n eller gå ut och träna och intensiteten är den som bestämmer hur mycket kraft och energi man väljer att lägga när man motionerar. Motivation brukar delas in i inre motivation och yttre motivation. Med inre motivation menas att personen drivs av inre faktorer så som personlig utveckling, ha roligt och att nå nya personliga mål. Med yttre motivation menas att personen drivs av yttre faktorer som till exempel komplimanger från kompisar, snyggare kropp, bra resultat på tävling, pengar mm. Oftast är motivation en balndning mellan både inre och yttre faktorer.  

För att inte tappa motivationen kan man sätta upp individuella mål. Målen kan antingen vara resultatinriktade eller prestationsinriktade. Ett resultatmål kan vara att till exempel vinna en tävling, gå ner tio kilo eller få en viss tid medans ett prestationsmål kan vara att få ett bättre löpsteg eller förbättra konditionen. När man sätter upp mål ska man tänka på att de ska vara, realistiska, utmanande, mätbara, flexibla och tidsbetsämda. Om man vill kan man även sätta upp ett drömmål. Det kanske inte alltid behöver vara realistiskt men samtidigt behöver den inte vara omöjlig heller. Ett drömmål för mig skulle kunna vara att springa ett maraton på 5 timmar. 

Efter att det gått en tid och man antingen har klarat sina mål eller inte är det jätteviktigt att man utvärderar det man gjort och tänker efter varför det gick som det gick och vad man kanske borde ändra på eller fortsätta med. Byte av miljön du tränar i kan också stärka motivationen. Sådana saker kan ge dig en positiv push och du får ny energi och känner en starkare vilja att prestera.   

Det kan vara roligt att träna med en kompis också för då kan man peppa varandra eller bara hålla varandra sällskap. Jag springer ofta med min mamma och det brukar gå jättebra för att vi springer ungefär lika fort. Ibland när man kanske inte känner sig så motiverad inför att gå ut och springa kan det vara skönt att ha någon vid sidan om som kan pusha en till att gå ut och träna. Dessutom kan man ge varandra tips på hur man skulle kunna göra för att förbättra sin teknik. 

Jag laddade ner en kul app på mobilen som heter endomondo. Den visar hur långt man sprungit, vilken hastighet man haft och hur många minuter man haft per kilometer. Man kan gå tillbaks och se om man har förbättrats och även se hur det går för sina vänner. När man är ute och springer finns det en röst som meddelar en hur långt man har sprungit och vilken hastighet man håller. Jag rekommenderar appen starkt till er som vill bli ännu mer sporrade!

http://www.endomondo.com/login  

Jag har hämtat information från boken Tankens Kraft som är skriven av 

Enligt mig finns det nästan bara positiva saker med motion och det är väldigt viktigt att man börjar med det redan i tidig ålder. Inte bara det att det finns undersökningar som visat att barn och ungdomar som rör på sig regelbundet har bättre betyg i skolan utan också att idrott kan till viss del hålla ungdomar borta från brottslighet och droger. Detta skapar i sin tur en tryggare miljö för både ungdomarna men även resten av samhället. Idrott skapar en gemenskap mellan ungdomar och man träffar nya människor hela tiden, vissa kanske man håller kontakten med livet ut. Efter en viss ålder är det många som tröttnar på sin idrott eller hamnar i en lång svacka vilket leder till att de tappar motivationen helt och slutar. Men det är absolut inte nödvändigt att hålla sin träning på elitnivå utan det räcker med att man håller igång med jämna mellanrum och inte slutar röra på sig helt. Det brukar vara så att personer som har varit väldigt aktiva under sina yngre år brukar vara mer aktiva när de är äldre också. 

Vid regelbunden motion ökar man sin fysiska funktionsförmåga vilket leder till att livskvalitén ökar och man mår bättre. Forskare anser att vuxna bör träna minst 30 minuter varje dag och barn 60 minuter. Allt för många människor är drabbade av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar för att de rör på sig för lite.  Andra fysiska effekter som motion ger är stärkt immunförsvar, minskad risk för muskelinflammationer, förbyggande av diabetes och stärkta nervfunktioner.

Det finns även studier som visar på att regelbunden träning ökar ens kognitiva förmåga att kunna planera och koordinera uppgifter. Inlärningsförmåga förbättras och vi får en bättre koncentrationsförmåga. Barn som går i skola skulle förmodligen få bättre betyg vilket skulle kunna leda till en högre utbildning på universitet och bättre jobb, vilket i sin tur hade lett till en bättre livskvalité för dem i framtiden. Man har dessutom upptäckt att träning förbättrar vår sömnkvalitet. Personer som tränar ofta har ett jämnare humör och har en större känsla av kontroll än stillasittande personer och det har även visats på att man får ett bättre självförtroende och positiv kroppsuppfattning vid motion.

Studier visar att negativa känslor som nervositet, oror, ängslan och depression minskar vid fysisk aktivitet. Man har till och med funnit att rökbegäret hos folk som försöker sluta kan sänkas vid motion och dessutom så har det rapporterats färre fall av arbetsfrånvaro hos motionärer än icke-motionärer.

Man behöver inte börja med att motionera exakt varje dag och man behöver heller inte hålla på så länge till en början för att det kan ta en tid att vänja sig både fysiskt och menatalt. Men efter ett tag lär man sig att få med det som en del av sin livsstil och det känns helt naturligt att till exempel gå ut och springa en runda eller kanske simma ett par längder. Man kan försöka undvika att köra bil till ställen som ligger på cykelavstånd och cykla eller gå dit man ska istället. Det är ett jättebra sätt att spara på miljön och det är sjukt bra för hälsan!